Bevattning
Emåns bevattningssamfällighet
Kring Emån finns ett stort behov av bevattning för olika ändamål. 1992 bildades Emån bevattningsförening efter ett antal år i slutet av 1980-talet och i början 1990 med låg nederbörd. 1992 meddelade länsstyrelsen i Kalmar län ett större antal bevattningsföretagare längs Emån att bevattningsuttag från ån skulle kunna komma att förbjudas.
Bevattningsföreningen arbetade fram, tillsammans med Jordbruksverket, ett förslag till samordnad lösning baserad på tillgängliga regleringsbara sjöar.
Miljödomstolen lämnade 2002 tillstånd till bevattningsuttag och samma år ombildades bevattningsföreningen till Emåns bevattningssamfällighet en samfällighet som idag består av 112 medlemmar.
Sedan 2009 anlitar samfälligheten Emåförbundet för kanslifunktionen och har bl.a. utvecklat en digital inrapporteringsportal som alla rättighetsinnehavara skall använda. Du som ska rapportera hittar portalen här:
Inrapporteringsportal för bevattning
Nedan hittar du Emåns bevattningssamfällighetsförenings stadgar, den aktuella domen från 2002 samt ett dokument som på ett tydligare sätt tolkar domen.
Emåns bevattningssamfällighetsförenings stadgar
Tillståndsdom Emåns bevattningssamfällighet
Tolkning av bevattningsuttag inom Emåns vattensystem enligt tillståndsdom
Bevattningssamfällighetens drift och förvaltning
I tillståndsdomen, kap 11 framgår att; "Kostnaderna för förvaltning och drift av samfälligheten föreslås bli fördelade mellan delägarna enligt upprättad kostnadsfördelningslängd, domsbilaga 5."
Kontakt Emåns bevattningssamfällighet:
Marcus Lindh, ordförande |
Jens Nilsson, Emåförbundet |
Telefon: 070-612 40 36 |
Telefon: 070-356 02 89 |
Mail: M_Lindh92@hotmail.com |
Mail: jens@eman.se |
Övriga bevattningsuttag
Miljöbalkens huvudregel är att det krävs tillstånd för uttag av yt- eller grundvatten för bevattning. Mindre uttag av ytvatten kan anmälas till Länsstyrelsen. Om det är uppenbart att uttaget inte skadar allmänna eller enskilda intressen är uttaget undantaget från tillståndsplikten.
Vad som i juridisk mening anses som uppenbart kan skilja sig åt mellan olika platser och den som gör ett vattenuttag har alltid bevisbördan om någon påtalar skada till följd av uttaget. Verksamhetsutövaren kan också drabbas av straff, då det kan vara en fråga om en otillåten vattenverksamhet, samt skadeståndskrav från närboende.
Alla som tar ut vatten, oavsett om man har tillstånd eller inte, är skyldiga att bedriva egenkontroll över verksamheten. Uppgifter från egenkontrollen ska lämnas till tillsynsmyndigheten vid begäran.
Information om bevattningsuttag - Länsstyrelsen i Kalmar