Undersökningsmoment
Fysikalisk-kemiska vattenundersökningar
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Vattenkemi i sjöar och Vattenkemi i vattendrag. I sjöar (Lista 2) bestäms temperatur- och syrgasskiktning på varje meter ner till 10 m därefter varannan meter. Övriga analyser utförs endast på yt- och bottenprov med undantag för de större konstituenterna (Na, K, Ca, Mg, Cl och SO4) som endast ska analyseras för ytprovet. Samtliga analyser ska utföras enligt svensk standard (fysikalisk-kemiska vattenunder-sökningar) eller motsvarande.
Växtplankton
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Växtplankton i sjöar. Analys av växplankton utförs enligt SS-EN 15204:2006. Artsammansättningen bestäms på håvprov (25 µm) från en lokal centralt i sjön. Håvning ska ske långsamt (1 m på 10 sekunder) från någon meter ovan botten upp till ytan. Vid djup större än 10 m räcker det att håva i skiktet 0-10 m. Individantal och biomassa totalt och för olika arter bestäms på samlingsprov som tas med rörhämtare eller slang på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal tas prov i 2-metersskikt ner till 4 eller 6 meters djup
Provtagningstid: Augusti i samband med de fysikalisk-kemiska undersökningarna.
Påväxt rinnande vatten - Kiselalgsanalys
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten-kiselalgsanalys. Artbestämning och räkning av minst 400 kiselalgsskal. Prov tas från en ca 10 m lång vattendragssträcka, som är representativ för lokalen vad gäller tex bottensubstrat, vattendjup och vattenhastighet. Läget anges med x/y-koordinater med hjälp av GPS och dokumenteras med skiss och foto. Provtagningslokalens läge relateras till en eller två fixpunkter. Insamling och preparering framgår av undersökningstypen.
Provtagningstid: Sensommaren, då påväxtsamhället är maximalt utvecklat. Provtagning under eller strax efter högvatten bör undvikas.
Bottenfauna i rinnande vatten
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag - tidsserier.
På varje lokal görs håvningar på fem ställen med den s k sparkmetoden. Lokaler med fast botten ska väljas i första hand med hänsyn till svårigheterna att utvärdera resultat från mjukbottnar. Om det är nödvändigt, med tanke på bottensubstratet, flyttas den föreslagna lokalen efter samråd med respektive länsstyrelse. Varje prov förvaras och analyseras separat. Som komplement till sparkproven insamlas ett kvalitativt ”sökprov” och hålls åtskilt från övriga proverna. Lämpligen används 10 min för insamling av sökprovet. Provtagningslokalens läge relateras till en eller två fixpunkter. Provtagningslokalernas exakta läge beskrivs i text och markeras på ekonomiska kartan samt dokumenteras med svartvita fotografier (Originalkartan och -foton översänds efter utförd undersökning till Vattenförbundet för förvaring).
Provtagningstid: Månadskiftet oktober-november årligen eller vart tredje år (se sammanställning i bilaga 1) med början 2011.
Litoralfauna i sjöar
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag - tidsserier. För varje sjö tas prov från en vindexponerad lokal med vegetationsfattig hårdbotten. (Provtagning på ren sandbotten undviks). På varje lokal görs håvningar på fem ställen med den s k sparkmetoden. Varje prov förvaras och analyseras separat. Som komplement till sparkproven insamlas ett kvalitativt ”sökprov” och hålls åtskilt från övriga proverna. Lämpligen används 10 min för insamling av sökprovet. Provtagningslokalens läge relateras till en eller två fixpunkter.
Provtagningstid: Oktober-november vart tredje år (se sammanställning i bilaga 1) med början 2011. Provtagningslokalernas exakta läge beskrivs i text och markeras på ekonomiska kartan samt dokumenteras med svartvita fotografier. (Originalkarta och -foton översänds efter undersökning till Vattenförbundet för förvaring).
Profundalfauna i sjöar
Metod: SS 028190 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning "Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral" (2003- 05-09). Vid varje station tas 5 prover inom en kvadrat med sidan 150 meter. Varje prov sållas (0,5 mm) och konserveras var för sig. Art¬bestämning ska ske även av de svårbestämda grupperna Oligochaeta och Chironomidae.
Provtagningstid: Hösten (i samband med höstcirkulationen) vart tredje år med början 2011?
Provfiske i rinnande vatten (Elfiske)
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten. Kvantitativ elfiskeundersökning utförs enligt den sk utfiskningsmetoden. Metoden innebär att man på utvalda lokaler genomför en serie på minst 3 succesiva elfisken där fångsten för varje art inom varje fiske redovisas separat. För att erhålla en kvantifiering med hög precision bör en utvald sträcka (provyta) ha en fiskpopulation på mer än 50 individer. I praktiken innebär detta en provytestorlek på 300 - 500 m2 eller en sträcka på minst 25 m och högst 200 m. Hur lång sträcka som ska fiskas beror av vattendragets storlek (bredd), biotopens utseende och fiskbeståndets storlek. På de utvalda sträckorna genomförs kvantitativa elfisken omfattande minst tre utfiskningsomgångar oavsett vilken fångstfördelning som erhålls. Tidsperioden mellan varje utfiskningsomgång bör vara minst 30 minuter.
Elfiskelokalens längd och medelbredd mäts, bredden bör mätas var 10 m. Lokalens läge anges på karta och med koordinater (rikets nät). Dessutom klassificeras lokalens bottensubstrat och vegetation, samt närområdets vegetationssammansättning enligt en fast mall.
Utvärderingen av elfisket ska omfatta; lista på förekommande arter, antal individer och biomassa/100m2, fångsteffektivitet, medellängd/medelvikt för respektive art, längdfördelning av alla fångade arter. Förekomst av yttre, lätt diagnosticerbara sjukdomar noteras fortlöpande för samtliga fångade fiskar.
Elfiske i rinnande vatten kräver tillstånd från Fiskeriverket eller berörd länsstyrelse.
Endast bensindrivet aggregat ska användas vid provfisken.
Provtagningstid: Juli-augusti årligen.
PCB i fisk
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. PCB-analys görs på muskel från 5-10 gäddor/sjö. Gäddorna analyseras var för sig. Provtagning och analys ska sker vart 3:e år med början 2007. Gäddorna bör väga ca 1 kg. Saknas gädda eller är tillgången liten, görs analys på abborre. Analyser ska avse de sju PCB - congenerna med beteckningen IUPAC 28, 52 , 101, 118, 153, 138 och 180 samt totalhalt av PCB. Halt anges på både färskvikt och fettvikt. Undersökningen utvärderas efter 2010 års undersökning.
Provtagningstidpunkt: Sensommar 2010
Sedimentprovtagning i sjöar
Metod: Provtagning och analyser ska följa instruktioner i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning undersökningstyp Metaller i sediment. Provtagning ska utföras enligt BIN SR 01 (se SNV Rapport 3108). På varje station tas 5 prov med rörhämtare. Samlingsprov av ytskiktet (0-1 cm) analyseras med avseende på torrsubstans, glödgningsförlust, tot-N, tot-P, TOC, As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn, PCB och PAH (Detektionsgränser för resp. metall framgår av tabell 7). PCB ska analyseras enligt vad som angivits ovan för PCB i fisk. PAH analyseras med avseende på flouranten, benso(b)-flouranten, benso(k)flouranten, benso(a)pyren, benso(ghi)perylen, indeno(1,2,3-cd)- pyren.
Provtagningstid: Februari (eller annan lämplig tid på året) vart sjätte år (ytsediment) med början 2010.
Miljögifter
Varje år väljs ett antal lämpliga stationer ut för analys av valda miljögifter som kan misstänkas förekomma i recipienten. Urval av stationer och ämnen som ska mätas samt omfattning av mätningarna görs i samråd mellan Emåförbund och länsstyrelserna.
Mätningarna bör samordnas med andra miljögiftsundersökningar inom området och utvärderas om möjligt tillsammans.
Urval sker i samråd mellan länsstyrelserna och Emåförbundet.